Jag funderar en hel del över frågan i rubriken. Undran dyker upp till och med när jag varken läser eller skriver, bara tänker. Häromdagen sade jag för mig själv: "På momangen!" Nästan genast slog en konstig form av självcensur till så att jag tänkte: "Det där ordet förstår ingen människa!" Det ledde genast till tankar på alla möjliga andra ord...
Att vara dödlig och dödliga läkemedel
Bland titlar som nyligen har kommit ut finns två översättningar av mig som tangerar samma ämnesområde. Atul Gawandes fina bok Att vara dödlig, på Volante förlag, handlar om hur vår rationalistiska tro på teknik och läkemedel förenas med vår rädsla för vår egen dödlighet och ovilja att tala om döden. I många fall vågar läkare (Gawande är själv läkare) inte säga de ord som förklarar att ingenting längre kan göras för en patient - annat än att försöka göra vederbörandes sista tid så bra som möjligt. Och det är inte så lite. Men det är så mycket lättare att rekommendera en behandling som kanske bara förlänger livet med några veckor och i värsta fall medför mycket obehagliga biverkningar. Allt ingår i vår vägran att tala om och tänka på åldrandet, döden och det oundvikliga. En oerhört inspirerande och paradoxalt livsbejakande bok som också glädjande nog fick en fin recension i GP: http://m.gp.se/kulturnoje/recensioner/bocker/1.2803898-atul-gawande-att-vara-dodlig
Också Peter C. Gøtzsche, specialistläkare och före detta läkemedelsförsäljare, är inne på samma tema - vår övertro på medicin och teknik - i sin bok Dödliga mediciner och organiserad brottslighet, http://www.karnevalforlag.se/bocker/dodliga-mediciner-och-organiserad-brottslighet, fast ur ett något annorlunda perspektiv. Han avslöjar skrämmande sanningar om läkemedelsindustrins globala maktställning och systematiska användning av ekonomiska incitament för att få forskare och läkare, ja till och med tjänstemän vid läkemedelsmyndigheter, att gå dess ärenden. Gigantiska skadestånd som utdöms trots försök att mörka och snedvrida forskningsresultat är i själva verket kaffepengar för denna ofattbart förmögna bransch. Även Gøtzsche vänder sig mot överanvändning av läkemedel i livets slutskede, men också vid en rad hälsotillstånd som kan behandlas med bättre metoder eller där medlens biverkningar faktiskt är värre än själva sjukdomens. Två mycket läsvärda och viktiga böcker!
Add new comment