Jag funderar en hel del över frågan i rubriken. Undran dyker upp till och med när jag varken läser eller skriver, bara tänker. Häromdagen sade jag för mig själv: "På momangen!" Nästan genast slog en konstig form av självcensur till så att jag tänkte: "Det där ordet förstår ingen människa!" Det ledde genast till tankar på alla möjliga andra ord...
London 2011
Londonbesök i fem dagar! Museibesök, pubar, Early Music Festival och prisvärd indisk middag i Tooting (där många indier bor). Mycket botaniserande i bokhandlarna som gjorde väskan tung på hemvägen med bra referensböcker, t.ex. Susie Dents How to talk like a local, som lär en att "dardledumdue" inte är ett efternamn på någon av Harry Potters lärare, utan en dagdrömmare enligt lokalbefolkningen i East Anglia, och att om någon i Staffordshire tycker att det är dags för "clocking" så menar han/hon inte tidtagning utan ett förmiddagsmellanmål. Litterärt fortsätter trenden med romaner från mindre kända delar av världen, återblickar på andra världskriget, novellsamlingar, många böcker om och av rockstjärnor och så en rejäl dos av mer eller mindre fackmässigt (själv)analyserande av den brittiska identiteten: humoristiskt, bildande och ibland häpnadsväckande. På fackbokssidan mycket hantverk, inte minst sömnad och stickning + virkning samt historiska verk i långa banor. Vi bodde i Clapham en bit utanför centrum, en mysig stadsdel att ströva omkring i.
Add new comment