Bildande böcker i en digital värld

Minerva ordnade seminarium om fackboken och den digitala framtiden. Några axplock från seminariet: Inledande inbjuden talare var Hervé le Crosnier från universitetet i Caen, som gav oss en lärd och roande historisk exposé över läsningens utveckling. Han beskrev hur imponerad Augustinus blev i slutet av 300-talet, när han för första gången fick se sin lärare och mentor Ambrosius sitta och läsa en text utan att samtidigt röra på läpparna. le Crosnier fortsatte med att beskriva fortsatta förändringar i läsarter som kan knytas till skrivkonstens utveckling, tryckkonstens framväxt osv. och avslutade med läsvänlighetsanpassningarna i våra dagars digitala läsverktyg. Vi fick bekanta oss med begrepp som "extimity" (av "external" och "intimity"), som buzzword för våra umgängesformer på sociala medier, och "militainment" (av "military" och "entertainment"), militariseringen av amerikansk populärkultur som speglas bl.a. i Hollywood. Det formella regelverket för eböcker (dvs. de standarder som fastställs av IETF och W3C) presenterades kort, liksom verktygen för skapande av eböcker. Han tipsade om Institute for the Future of the Book, http://www.futureofthebook.org/, som kallar sig "a small think-and-do-tank" (till skillnad från renodlade tankesmedjor, alltså) och driver projekt och diskussioner kring viktiga frågor som uppstår i och med att den intellektuella diskursen flyttar från tryckta sidor till digitala nätverk.

Frank Egholm Andersen presenterade eboksmarknaden i Danmark, som växer mycket långsamt (eböckerna står där för 1% av den totala omsättningen), och bästsäljarförfattarna lämnar inte gärna eboksrättigheter till sina verk. Danmarks just nu bäst säljande författare Peter Øvig Knudsen har skapat sitt verk Hippie, en tillbakablick på hippieepoken, som "enhanced" ebok, med 12 tim tidstrogen musik och videosnuttar (läs om den på http://politiken.dk/kultur/boger/ECE1214536/oevig-skriver-1000-siders-flipperhistorie/. Han har bildat bolag tillsammans med Gyldendal, Danmarks största bokförlag, och ett software-företag, och de äger gemensamt rättigheterna till denna dundersuccé.

Ytterst var det samma grundläggande frågor som dök upp på seminariet som i diskussionerna om digital publicering i slutet av 90-talet: Hur och vem ska ta betalt för digitalt innehåll? Vad händer om innehållet är helt gratis? Är gratis innehåll verkligen gratis? Hur garanterar man kvaliteten? Hur väljer man i allt material? Hur respekterar man upphovspersoners rätt utan att blockera utvecklingen? Dessa och andra frågor lär fortsätta att vara aktuella under en överskådlig framtid.