Uppmuntrande!

Det är ett rätt ensamt jobb att vara översättare. Så desto mer värdefullt är det att då och då möta kolleger och utbyta erfarenheter och tankar. Det blir alltid fina tillfällen till sådant kring jul, när både förlagen och fackorganisationerna anordnar sammankomster. Jag är glad och tacksam för alla trevliga kolleger och samarbetspartner som jag har möjlighet att träffa! Annars sitter jag mest i min egen lilla bubbla och jobbar, och förlorar mig i de mest disparata världar, som 1860-talets Kuba och yttre rymden ... Det är ett privilegium, det är jag högst medveten om. Och de gånger ens arbete får lite uppmärksamhet ett positivt omnämnande blir man stimulerad att fortsätta. I går kom jag av en slump att få syn på vad som hade stått om min översättning av Andrei Codrescus Bibliograv i Helsingborgs dagblad ("Översättaren Ulrika Junker Miranda har gjort ett imponerande jobb med att fånga rytmen i Codrescus prosa") och det värmde verkligen - också för att jag hoppas att fler läser den intressanta och tankeväckande (bitvis svarthumoristiska) texten.