blog post

Alla som såg matchen Chile-Brasilien nyss funderar nog över hur straffläggare och målvakter resonerar och känner sig i straffsituationer. Själv känner jag mig lite mer insatt i det numera, eftersom jag jobbat med frågeställningen som översättare. Läs mer om det på http://volante.se/2014/06/vm-special-statistiken-bakom-en-strafflaggning/. Det är det roliga med jobbet - att man får inblickar i allt möjligt intressant.

Förlagsklubben delar idag ut årets redaktörspris, som går till Susanna Eriksson Lundqvist på Bonnier Fakta. Jag har varit kollega till henne och samarbetat som frilans med henne, och jag kan bara säga att det är oerhört välförtjänt. Få har lika utpräglad omsorg om text och bild, en sådan överblick över helheten och samtidigt skarp blick för detaljer som Susanna. Dessutom är hon alltid lugn och saklig och fantastiskt trevlig att arbeta med.

I veckan var J. Craig Venter i Stockholm och hade bland annat ett framträdande på Nordiska Museet samt var med i ett inslag i Vetenskapens värld på SVT (http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/han). Jag har översatt hans bok Liv i ljusets hastighet som lanserades i samband med detta. Det är en fascinerande kombination av naturvetenskaplig historiebok och en berättelse om arbetet med att kartlägga det mänskliga genomet och komma närmare lösningen på några av gåtorna kring livet.

En mycket uppskattad kollega, som också var god vän med min mor, har gått bort. Lars W. Freij hörde till de främsta översättarna av tysk litteratur i Sverige och skapade njutbara och uppskattade tolkningar av en rad framstående författares verk. Robert Musils Mannen utan egenskaper var en av hans verkligt minnesvärda insatser, liksom Daniel Kehlmanns Världens mått. Andra som han översatte var Thomas Bernhard, Juli Zeh och inte minst Günter Grass.

Lördag 26 oktober hade Richard Årlin vernissage på Galleri Örhänget, Höga stigen 3 vid Mosebacke i Stockholm. Årlin är från början koppargrafiker; en stor del av sin verksamhet har han med oöverträffad konsekvens och skicklighet ägnat åt bokhantverkets alla stadier. Hans poetiska behandling av boken som magiskt objekt och ovärderlig kulturbärare för mänskligheten är ett imponerande projekt.

Bokmässan kom och gick, för mig blev det fyra intensiva dagar. Rumänien var årets tema, och bland andra Catalin Dorian Florescu som jag översatt var där och talade om sin originella roman Jacob beslutar sig för att älska, om en ganska okänd del av vår europeiska historia och samtidigt en utvecklingsroman som  belyser och kontrasterar centrala mänskliga teman som myt och verklighet, styrka och svaghet, svek och förlåtelse. Även David Safier, vars varmhjärtade och roliga roman Dålig karma jag har översatt, var där och hade flera framträdanden på mässan.

Idag slår jag ett slag för alla mindre förlag som jobbar stenhårt med idéer som de tror på. Det finns gott om exempel som bevisar att man kan lyckas med det som man brinner för och att det finns utrymme på bokmarknaden för annat än tevekändisars (ibland av förlaget framtjatade) kokböcker och genomstajlade specialkonstruerade deckarduor. Nytänkandet kan ta sig en hel massa olika former, se t.ex.

2013 års litteraturdagar i ett Mariehamn med strålande sol och kyla. Scenen var Stadsbiblioteket, ritat av Hans Stenius. Temat, yta, behandlades ur olika synvinklar både i enskilda författarframträdanden och samtal mellan flera parter.

Nu är Jacob beslutar sig för att älska ute, hoppas den hittar många läsare. Det är en skildring från bokmässans temaland i år, Rumänien, under de avgörande åren från 1930-talet till strax efter andra världskriget. Men den innehåller också återblickar på 1600-talets trettioåriga krig och då inte minst svenskarnas grymheter, och på 1700-talets tyska utvandring till Banatet. En recesent undrade över titeln och menade att den var märklig då Jacob bara upplever en kort och flyktig kärlekshistoria. Men allt handlar inte om romantisk kärlek, här avses kärlek i en mycket vidare mening.

Översättarsektionens årsmöte i Författarnas hus innefattade i år också ett miniseminarium. Henrik Nilsson från Terminologicentrum berättade under rubriken "This is not a chair in Dutch" både underhållande och mycket lärorikt om skillnaden mellan ord, termer och begrepp, berättade om arbetet med att fastställa definitioner av termer och gav oss också några exempel ur skönlitterära översättningar som belyste problem kring detta. Vi fick bry våra hjärnor med att både hitta definitioner av termer och att ifrågasätta dessa.