Översättarcentrums årsmöte 9 maj hölls i lokalen på Östgötagatan och vi var en liten men pigg skara. ÖC fortsätter sina projekt och sin verksamhet med oförminskad styrka. Vi diskuterade lite om vad som kan göras för nya medlemmar/återväxten av översättare (mentorsverksamhet m.m.) och om den hotande nedläggningen av översättarutbildningen på Södertörns högskola - ett dråpslag mot översättarna. Den 10 maj delades priset för Årets översättning ut på Teaterstudio Ledermann. Priset gick till Gun-Britt sundström för hennes nyöversättning av Jane Austens Stolthet och fördom. Programmet var som vanligt intressant och vi kolleger hade trevligt och åt gott tillsammans. Roligt att höra högläsning ur Austen och de övriga nominerade utsökta översättningarna, och att lyssna till Ingemar Unges lättsamma betraktelser om översättandets vedermödor. 11 maj var det dags för nätverksträff - denna gång för både Nätverket förlagsfrilansarna och Bokfrilansarna.se - på Blå Porten. Många bra idéer kom fram och väntas inom kort leda till ett samarbete under fastare former för förlagsfrilansare.
Första recensionsdag för Gregor von Rezzori: En antisemits memoarer i min översättning. Jag gläds åt vänliga omnämnanden i SvD, Aftonbladet och Kristianstadsbladet. Det har varit en fantastisk resa att få arbeta med denna bok och att hitta en röst som kändes rätt för denne självironiske man, som hade en blandning av nostalgiskt bitterljuv och skoningslöst avslöjande blick på sin samtid. Boken är också ett viktigt dokument för vår tid med skrämmande paralleller till främlingshat och självgod aningslöshet. Intressant är von Rezzoris ställning som en människa egentligen helt utan nationalitet - efter kriget har han inget pass och ingen officiell identitet. Säkerligen var det också rotlösheten som fick hans egen far att bli en så glödande, löjligt gammaldags nationalist (för en död nation), vilket kom att prägla hela hans egen personlighet och livsbana.
23 april hölls för andra året en heldag i bokens tecken i regi av NOFF tillsammans med Förläggarföreningen, Bonnierförlagen, KF Media och Natur och Kultur. Fokus låg på framtiden ur olika aspekter. Bengt Brodin gjorde en matnyttig genomgång av bokhandelns problem och kom med ganska skarp kritik mot förlagens "yviga" rabattsystem, brist på insikt om vikten av att samarbeta med bokhandeln och överskattning av kundernas styrning av sortimentet. Bättre analys av informationsflöden och tydligare identifiering av olika kundsegment behövs för att bokhandeln ska överleva och utvecklas. Henry Volans från Faber & Faber presenterade det förlagets tänkande kring appar. Detta förlag ägs fortfarande till 50 % av T.S. Eliots änka, och flaggskeppet i app-världen är därför naturligt nog The Waste Land. Den kompletta texten är grunden, man kan lägga highlights och höra olika röster läsa den - intressantast där är kanske Eliot själv som läst in den under olika perioder av sitt liv. Faksimil av olika manuskript finns att tillgå, och Perspectives är intervjuer, videor m.m. om och med Eliot. Lanseringen blev framgångsrik och Volans menar att man tidigt utnyttjade en växande efterfrågan på appar som inte är spel. Ett samarbete med BBC har ökat intresset för att bygga "kulturappar". Faber Digital, den avdelning där Volans verkar, innefattar inte e-boksverksamheten, vilket han såg som en stor fördel. E-böcker är en naturlig del av den normala bokproduktionen och ska inte blandas ihop med teknikutvecklande enheter, enligt detta synsätt. Fabers nästa projekt är Shakespeares sonetter, med bl.a. 154 filmer - en för varje sonett. Under dagen fanns också inslag om Dito (Norstedts e-bokssatsning), framtidstankar från några elever vid Berghs och en kulturpolitisk del med Lena Adelsohn och Gunilla C. Carlsson (S) där enigheten verkade lite väl rörande om att det är så viktigt med bibliotek och läsfrämjande åtgärder (vackra fraser, men verkligheten ser ganska annorlunda ut). Vi åhörare piggnade nog alla till när dagen fick rundas av med att några upphovspersoner fick komma till tals (författarna Anna Jansson, Lo Kauppi och Daniel Boyacioglu samt formgivaren Maria Nilsson Thore. Än en gång lyftes det fram att litteraturen/boken är det viktigaste, inte nya medier och hippa kanaler till läsarna. Dessutom konstaterades det att 4 % av Sveriges författare idag kan leva på sitt jobb. Tack allra mest till Susanne Hamilton för att denna inspirationsdag blev av!
- Det har förstås med språkriktighet att göra, som säkert de flesta först tänker på.
- En annan aspekt på namnet är riktningen från ett språk till ett annat - alltså översättningsverksamheten.
- Men så finns en äldre betydelse av uttrycket "rikta språket", som betyder att göra det rikare. Jag citerar:
Behofvet hade hos författarne åstadkommit ett berömligt bemödande att rikta språket med nya ord, nya böjningar och vändningar.
Svenska academiens handlingar, 1801
Fredag 30 mars hade Översättarsektionen medlemsmöte på Poeten på hörnet i Malmö. Helén Enqvist berättade om förlaget Sekwa (uttalas som "C'est quoi?", alltså "Vad är det?" med ett nyfiket undrande uttal på franska, vet vi som inte visste det förut numera). Nu händer det inte sällan att folk frågar i bokhandeln efter en bok från just det förlaget, alltså inte bara efter specifika. Det beror främst på att förlaget har månat om en tydlig utgivningslinje och om ett speciell, karakteristiskt formspråk på omslagen (böckerna har alltid styva pärmar med flikar - Helén kallar det "danskt band"). Förlaget fick en succé med Igelkottens elegans och utgivningen håller en verkligt hög klass. http://www.sekwa.se Därefter var det dags för Inger Johansson att tydligt och pedagogiskt förklara detaljerna i det nya översättaravtalet - välbehövligt för mig och säkert många andra. Trevligt mingel med mycket god förtäring avslutade den givande kvällen.
7 februari var det träff/medlemspub på Förlagsklubben, med tema "Frilans - himmel eller helvete?" Petra König (tidigare bl.a. förläggare på NoK) berättade roligt och engagerande om livet som frilansare. Uppslutningen var stor - glädjande nog infann sig ett brett spektrum av aktiva inom bokbranschen (översättare, korrläsare m.fl.). Så många intresserade dök upp att mötet fick hållas på Norstedts på Riddarholmen. Och Petra spred optimism till oss alla: som frilansare har man nära nog ett guldläge just nu, när förlagen är så försiktiga och inte gärna anställer. Det kan vi alla utnyttja med våra specialkompetenser och en strävan att ge god service till uppdragsgivarna. I övrigt kretsade diskussionen kring många praktiska saker: vikten av nätverkande, behovet av att få vägledning när det gäller arvoden, om man ska eller inte ska lämna över hela eller delar av sin administration till aktörer som Frilansfinans, Bolagskraft och allt vad de heter eller hellre sköta sådant själv och behålla full kontroll. Se mer om det mötet, hämta annan bra information och skaffa nya kontakter på http://www.bokfrilansarna.se!
7 mars hade Föreningen Media årsmöte på Kristinehovs Malmgård. Malcolm Dixelius berättade om alla händelserika år som frilans efter att ha slutat på SVT, om några bakslag i början men mest om alla glädjeämnen och framgångar, det var ett mycket inspirerande inlägg för alla som verkar fritt inom mediebranschen. Utom årsmötets mer formella sidor hade vi roligt och trivdes med varandra, och diskuterade intressanta ämnen som kreativitet och företagande och hur fler ska stimuleras att våga satsa på sin egen verksamhet. Föreningen Media vill gärna vara med för att stötta och hjälpa fler som tagit det steget. Vikten av att värna om upphovsrätten var ett annat angeläget diskussionsämne. Se mer om föreningen Media på http://www.foreningenmedia.se.
På Förlagsklubben presenterade Jan-Erik Pettersson (bl.a. tidigare förlagschef på Ordfront) sin färska rapport för Svenska Förläggareföreningen, Vad gör de på bokförlagen? Ett talesätt i den engelskspråkiga bokbranschen har länge varit: "Books are different" (dvs. de är inte vilka varor som helst). Vad man än tycker om det så sker en förändring av tänkandet i alltmer kommersiell riktning, och bokproduktionen måste gå allt snabbare och bli mer och mer målinriktad. En historisk återblick visar paradoxalt nog att det oftast gick betydligt fortare att producera böcker förr (på "blytiden" som den brukar kallas i typografsammanhang) än numera - man hade bara en enda försäljningskanal att bearbeta, bokhandeln. Nu måste man arbeta med varuhus, livsmedelskedjor, nätet och pocketbokhandlar, och recensenternas betydelse minskar medan bloggarnas ökar. Böcker produceras i olika format och publicering kan i en del fall ske utomlands samtidigt eller rentav före den svenska utgåvan. Allt har blivit så mycket mer komplext. Litterära agenter spelar en allt viktigare roll som självständiga aktörer. Det diskuterades om de i en framtid till och med kan tänkas vilja ta över t.ex. den redaktionella rollen från förlagen. De flesta anser nog ändå att agenterna mer bör ses som ett komplement till förlagen än som ett hot.
Att förlagen historiskt har varit drivande inom den kulturella utvecklingen går inte att förneka. Ekon av detta lever ännu kvar, och trots en del utfall på internet ("Vem behöver ett förlag? Alla kan ge ut egna böcker!") fortsätter författare att vilja ge ut sina verk på förlagen. Det är ännu långt till en tid när "vi har bestämt oss för att ge ut din bok - grattis!" ersätts av "jag har bestämt mig för att anlita ert förlag - grattis!". Klart är att "författarvård" och byggande av författarskap får en alltmer central roll i förlagens verksamhet. Vi diskuterade i samband med detta redaktörernas anonymitet - en stor arbetsinsats utförs i det tysta, och sällan möter detta någon större förståelse utanför branschen (en vanlig reaktion är: "Va?! Ni går väl inte in och ändrar i författarens text?!?"). Många av oss menade att det förmodligen måste vara så i en tid när författaren i allt högre grad blivit synonym med ett varumärke som ska vårdas. Samtidigt var vi överens om det redaktionella arbetets avgörande betydelse för böckernas kvalitet. En växande trend är förlagsdrivna projekt på fackbokssidan. Har man en person som är expert på något, försöker man få honom/henne att skriva en bok som förlaget drar upp riktlinjerna för. Då krävs ett omfattande redaktionellt stöd.
Ett annat tema som togs upp var böckers framgångscykel - en bok som har det "trögt i porten" kan plötsligt dra iväg och få höga försäljningssiffror. Förlagen har helt enkelt inte längre samma kontroll över mångfalden av fora där böcker får reklam (sociala medier osv.) och trendspaning har blivit en mer splittrad och krävande verksamhet. Ett bra exempel är att många för ett antal år sen var övertygade om att ingen skulle läsa böcker om mat om de inte innehöll recept ("Nej, så trist, kvalitet och tillsatser hit och dit, vem läser sånt?"). I stället startade en tydlig trend med intresse för råvarors kvalitet och livsmedelstillsatser, och TV var inte sena att haka på med program som Landet brunsås. Å andra sidan kan ett bokprojekt oroväckande snabbt bli iskallt från att ha varit glödhett i vår föränderliga värld.
Pressen har ökat starkt i bokbranschen, och tajming har blivit viktigare än någonsin. Det är viktigt att inse - utan att därför tro att likriktning och kommersialism ska segra över kvaliteten. Det växer fram fler framgångsrika nischade småförlag och de stora förlagen forsätter att också ge ut "smal" litteratur.
Alla kunder, leverantörer och kontakter, alla ni härliga bokmänniskor, önskas en god fortsättning på julen och ett riktigt härligt nytt år!
Har haft det stora privilegiet att vara gäst på Semic förlags fantastiskt fina och generösa julfest på Högloftet på Skansen. Jag förstår verkligen de gamla rävar som varit med på denna fest i många år och som säger att julen inte börjar på riktigt före den! Underbar atmosfär, fullspikat med människor från alla verksamhetsområden som har eller har haft anknytning till förlaget, olika åldrar och olika personligheter blandas, pratar intensivt, äter och dricker utsökt gott och njuter av härlig musik från den högklassiga luciakören och fina orkestern! Julstämning precis som den ska vara, ingenting fattas och det var en extra trevlig gest med den generösa bokkassen vi fick som pricken över i. En fest som många gör (nästan) vad som helst för att få vara med på! Så idag går jag omkring med ett leende på läpparna...
Trevligt och givande julmingel på Norstedts förlag, med intressanta samtal, inte minst med förläggaren Maria Sjödin, som jag jobbar tillsammans med ibland kring olika språkböcker, och med bl.a. min tidigare kollega Pontus Reimers och journalisten och författaren Augustin Erba, som talade om att han inte tror på talang. Det kan låta ganska pessimistiskt, men ändå är det en tröst för ett tigerhjärta och lite uppmuntrande för alla oss som hoppas att hårt arbete (hårt kanske på grund av att vi måste kompensera att vi inte har tillräcklig talang?) ska ge bra resultat... Augustins och Sandra Lövs sajt med öppna skrivövningar för alla människor som vill hålla liv i och utveckla sin lust att skriva och utmana sig själva är ett projekt som jag verkligen gillar och har den största respekt för (http://pennfajten.se/category/veckans/). Det roligaste, sade han, är att se hur vissa pennfajtare utvecklas, ibland i oanat snabb takt! Och anonymiteten gör att ingen som läser texterna vet skribenternas ålder, skrivvana och yrke, så bedömningen blir verkligen rättvis.